"Pajazzo"

Anamma Böcker 1997

Tillgänglig från antikvariat som inbunden bok, men man kan numera  LADDA NER DEN  från Serum e Böcker 2010

Pajazzo går att låna elektroniskt från biblioteket


Hon ber mig berätta någonting om mig själv.

Varför, frågar jag.

Jag håller på att skriva en pjäs, säger hon. Och om jag får skulle jag vilja ha dej som en karaktär i den.

Vad ska du göra med den pjäsen? frågar jag, men jag ser i hennes förfrågan en möjlighet att träffa henne ofta. Fast jag måste förbereda dej på att ingenting intressant nånsin händer i mitt liv.

Prat, säger hon, nånting intressant händer i alla liv. Det gäller bara att se det.


Pajazzo är Zac O’Yeahs första roman från 1997, om en ambitiös kvinnlig dramatiker som försöker att bena ut den mörka berättelsen om två mystiska män – berättaren, som själv är ett psykiskt haveri, och som träffar på en konstig, beväpnad gubbe. 

UR RECENSIONERNA:

”Zac O’Yeah är en mycket lovande debutant som skriver en levande och föga akademisk prosa.”

G-T

 

”...märkvärdig debutroman... --- Zac O’Yeah debuterar med den melankoliska men mycket imponerande Pajazzo, en kort, psykologiskt inträngande roman... --- ...en berättelse med oväntat själsligt djup. --- Pajazzo är en bedräglig roman, så pass att den lockar till och belönar vid en andra läsning. --- Resultatet är en oroande, i bästa mening irriterande skildring av ett stycke diffust glidande verklighet - ett tillstånd som objudet någon gång knackar på, det sägs, hos envar utan undantag.”

Göteborgs-Posten

 

”Människor möts och lär känna varandra av en slump. Sedan skiljs de; en vänskap dunstar bort, ett kärleksförhållande går i kras. Men minnena består, och allt som tycktes så slumpmässigt, så flyktigt, visar sig framstå i ett nytt och betydelsemättat ljus. --- På ytan ter det sig länge som en torftig och utdragen berättelse, full av sömniga, vardagsexistentiella funderingar. Men någonstans i romanen knyts små trådar som ger aningar om ett chiffer. Allt är inte vad det synes vara. Nej, här vilar ett mysterium som läsaren tvingas fundera över.”

Norrköpings Tidningar




 

Zac O’Yeah gör en hoppingivande debut med romanen Pajazzo. Boken tar inte bara upp de svåra frågorna, utan ställer dem också på ett sätt så att de framstår som angelägna. ---...Pajazzo handlar precis som många andra debutromaner på 90-talet om en arbetslös och missanpassad ungkarl. Möjligen är den här hjälten ännu lite mer melankolisk än de flesta och möjligen har han också lite svårare att sova. --- ...de dras in i ett blodigt mysterium. Men egentligen kommer två andra mysterier att spela ännu större roll i Zac O’Yeahs roman och det är vad livet respektive verkligheten är för något. På ett ganska sofistikerat sätt låter han såväl spelautomaten som den italienska operan symbolisera dessa gåtor. --- Det är den sortens diskussioner som gör att romanen Pajazzo trots allt blir något mer än ännu en skildring av en bohem i utförsbacke.”

Sydsvenskan

 

”Vid första anblicken verkar den mer som en modern experimentroman än den mycket varma berättelse den egentligen är. --- Visst är det en bok som skiljer sig från det mesta i den skönlitterära genren. Men det är en djupt tilltalande historia han serverar oss, en berättelse om mänskliga tillkortakommanden, tolerans, vänskap och kärlek, och inte minst tillit till medmänniskan. Gripande vore kanske ett rätt omdöme, men det känns banalt i sammanhanget. --- Berättelsen byter karaktär och övergår plötsligt, men utan att byta tempo, till att bli en mer eller mindre absurd thriller. Ändå behåller berättelsen sin mycket speciella ton och värme. Det är mycket skickligt gjort.”

Västerviks-Tidningen

 

”Resultatet blir ett gränsöverskridande mellan verklighet och fiktion.”

Btj

 

Romanen tycks säga att livet är något som händer, och pendlingen mellan ödesbestämdhet och egna valmöjligheter kan sluta lite var som helst beroende på tur eller otur - eller beroende på läsarens uppfattning. Pajazzo är en debutroman som är språkligt säker, innehållsmässigt dock närmast en arvtagare till 80-talets illusionslösa amoralistiska prosa... --- Men där finns samtidigt en personlig botten, och en känsla för berättandets hantverk som kan bära vidare i nya berättelser.”

Östgöta Correspondenten