”Summan av kardemumman”

Ordfront 2009

Tillgänglig som inbunden bok med text på svenska

Pocket utkom 2010 - med nytt omslag, rena samlarobjektet med andra ord!

”I den här romanen möts läsaren av samma helgalna associationer och originella upplägg som i de tidigare böckerna. Men nu är ämnets yttre ramar inte långt från verklighetens händelser. Handlingen utspelar sig i de fiktiva länderna Adabistan och Qabristan. Där befinner sig den alltmer tvivlande brittiske utrikeskorrespondenten O'Guffin, inbjuden av det amerikanska propagandamaskineriet med kollegor, som rakt av kopierar Hemingway i sina krigsreportage. Där hittar vi också Mordell, svensk nykter alkoholist, buddist och diplomat med livsfarlig stationering. Hon är skyldig att bistå svenskar (och numera danskar sedan de stängde sin ambassad) i nöd - var de än befinner sig. Det är som tidigare humoristiskt, ironiskt och helt upp och ner när läsaren stiger in Zac O'Yeahs beskrivning av sin värld. Väldigt bra.”

Bibliotekstjänst

”Tro det eller ej: en liten ljusskygg grupp mäktiga beslutsfattare styr jorden mot ett tredje världskrig. I maktens kulisser spinner de så kallade kackerlackorna sina ondskefulla nät, sår split mellan länder, tillsätter presidenter, beställer mord på misshagliga intellektuella. De har ärvt ett uråldrigt uppdrag – att kräva upprättelse åt sin anfader Kain, Bibelns fördrivne brodermördare. Ungefär så kan man summera grundkonspirationen i Zac O’Yeahs ”Summan av kardemumman”, en thrillersatir med inte alltför vaga band till de politiska realiteterna i dagens Mellanöstern. --- Här tvingas man under intrigens allt krokigare förvecklingar gång på gång stanna upp och begrunda besynnerliga detaljer – som dörrpinglan av landminor i en hål-i-väggen-butik, eller slaktaren som just drämmer yxan i puckeln på en kamel. Zac O'Yeah har dessutom en svaghet för putslustiga språkvitsar, till glädje för den som kan dechiffrera dem. --- Med fyra hundra sidor avverkade och intrigens alla trådar samlade till ett hopplöst trassel i skallen har jag svårt att säga vad jag egentligen har läst. En rätt skön förvirring faktiskt...”

Dagens Nyheter

 

”Zac O’Yeahs tragikomiska roman är underhållande läsning. Den ironiska udden är riktad mot västvärldens krigsföring i Mellanöstern (även om också muslimska extremister får sig en känga) och tillräckligt skarp för att förlöjliga hela operationen. O’Yeah ställer den berättigade frågan: varför krigar vi egentligen? --- Det är en värld av konspirationer och förvirrade individer som snabbt tappar kontrollen över skeendet och blir en bricka i världspolitikens spel. Ett spel som ingen kontrollerar. Historien vrids efterhand både två och tre varv bort ifrån verkligheten, men tappar trots det inte sina poänger. Egensinnige O’Yeah har en underbar förmåga att beskriva de mest märkvärdiga ting på ett befriande vardagligt sätt. Det är ett språkbruk som tjänade honom väl i hans tidigare reseguider, som undvek den indoktrinerande ton som ofta återfinns i andra guider. Språket fungerar även i denna typ av politiska satir, där författaren har två fötter på jorden till skillnad från sina karaktärer. När dessa håller på att sprängas i bitar av USA:s bomber eller bli påkörda av stulna jeepar från CIA, står den allvetande skribenten säkert och rapporterar. Det är en stil som innebär en bristande sympati för bokens huvudpersoner – O’Yeah är smått hänsynslös när han utnyttjar sina antihjältar som karikatyrer över västvärldens inneboende självgodhet.”

Ergo

”Svensk litteratur saknar en satirtradition. --- Visst skulle man kunna kalla Strindbergs Giftas som avancerad samhällssatir, men annars brer allvaret ut sig i det svenska litterära landskapet. Zac O’Yeah gör det inte lätt för sig när han försöker hugga ut en ny nisch – den satiriska thrillern. --- Just därför att O’Yeah satiriskt underminerar thrillerns traditionella form lyckas han gestalta romanens tema, det moderna krigets struktur. --- Summan av kardemumman blir en uppsluppen roman, som i sina bästa stunder liknar Voltaires Candide...”

Aftonbladet

“I periferin.”

Svenska Deckarakademin

 

“Zac O’Yeah har skrivit en ovanlig roman om hur slumpen, fördomarna, rädslan för det främmande och mänskliga svagheter kan ställa till det i världen och då menar jag ställa till det. Det tredje världskriget är nära. Men det är också en historia om konspirationsteorier, om hur en sekt som menar sig härstamma från bibelns Kain har makten i världen och är den alltid inte så smarta hjärnan bakom västvärldens krigsföring mot mellanöstern. Det är en sanslös drift med hela samhällsbygget, för att inte säga hela mänskligheten.  O’Yeah väcker min beundran eftersom han lyckas hålla det absolut utflippade händelseförloppet inom ramarna för en klassisk berättardramaturgi. --- Betyg: 4 av 5.”

Bif – Biblioteket i fokus

“Zac O’Yeah tillverkar text i en takt som inte borde vara möjlig. Så sent som förra året gav han ut den feta och välresearchade Gandhiboken ’Mahatma!’ Även skönlitterärt skriver han på ett sätt som känns rätt omöjligt: Bisarrt och snuskigt men ändå verklighetsnära. Lekfullt och vitsigt mot en fond av djupaste politiskt allvar. Lättläst men med återkommande utbrott av stilistisk hysteri. --- O’Yeah varnar i ett kort förord: ’De politiska, diplomatiska och juridiska processer som skildrats är osannolika, men om verkligheten imiterar dikten i någon för författaren okänd situation är det enbart ett bevis för att verkligheten är pervers.’ Vilket den ju är, så man måste beundra att O’Yeah har lyckats pervertera den ytterligare. --- Här är få saker vad de synes vara, och det är inte alltid lätt att hänga med i svängarna ända fram till den stora konspirationen, med rötter så långt tillbaka som till biblisk tid, som slutligen avslöjas. Men det gör inget eftersom det tricksas och tramsas så frejdigt. Inte bara när det gäller språk och stil, utan också händelser och personer.”

Bokfront

 

1) Titta i boken;

X) Shoppingtips;

2) http://bjarebokhandel.wordpress.com/2009/08/12/

Y) http://www.dt.se/kultur/bocker_ny/article571943.ece

Översättningsrättigheter/translation rights managed by  Bridget Wagner Matzie at Zachary Shuster Harmsworth Literary Agency, 1776 Broadway, Suite 1405, New York, NY 10019, USA. Phone: 212-765-6900. http://www.zshliterary.com

”Till en början står det helt klart för mig vad som verkligen är Summan av kardemumman. I ljuset av en nyligen publicerad artikel i Dagens Nyheter om Frantz Fanon börjar jag läsa Zac O’Yeahs nya roman. Jag läser de dråpliga beskrivningarna av västerländskt berättande om Mellanöstern – genom diplomaten, krigskorrespondenten och biståndsarbetarparet – som en mycket medveten, brännande och konsekvent hållen satir över västerländsk självtillräcklighet och dess bittra bismak. Men ganska snart får jag lära mig att en författare kan ha flera strängar på sin lyra, och att en tät och engagerad tidningsartikel om postkolonialism kan utgöra ett helt annat författarinstrument än en yvigt underhållande roman, även om båda två behandlar maktstrukturer i relation till det vi brukar välja att kalla kulturer och nationer. --- Ramberättelsen löper genom romanen som ett snirkligt men ovidkommande räcke på vilket allehanda samtidsmarkörer hängts upp och vridits om i en skrattspegel. Visserligen med varierande pricksäkerhet och udd, men aldrig utan att Zac O’Yeahs maxade stil uträttar något, genom att angå eller genom att roa. --- Karaktärerna är drastiska och dekadenta, och Zac O’Yeah lyckas måtta in sparkar mot ett brett register av samtidsfenomen genom att exploatera dem häpnadsväckande effektivt. --- Att den skarpa politiska satir som jag till en början ville stödja mig mot flippar ut i ren fabuleringsglädje är något jag finner mig riktigt väl i. Att språkvirtuosen Zac O’Yeahs författarskap är så brett och rikt att det rymmer både tung politisk analys, viktig historieskrivning och romaner som i all sin briljanta tramsighet får en att skratta högt är bara att applådera.”

Helsingborgs Dagblad

 

”Och Zac O'Yeah har verkligen stilistisk känsla för sådant här globalt sammelsurium.  Det är som om han bara sätter sig ned mitt i händelsernas centrum och börjar skriva, tar plats precis bredvid någon av de där karikerade korrespondenterna och låter intrigen veckla ut sig lika svart och cynisk som i en riktig film noir. Det luktar opium och mynta, sex och snusk. Och så länge han presenterar alla sina parodiska karaktärer, inte med en bugning utan en rejäl klackspark, är jag med på noterna.”

Sveriges Radio

 

”Krig råder - åtminstone ser det så ut i kabelteve. Krigskorrespondenterna som aldrig sett fronten häckar mest i hotellbaren och stuvar om informationen från presskonferenser arrangerade av militären. Sen står de där, machojournalisterna, i skyddsmundering och talar från hotelltaket till inklippta, inköpta blodiga krigsbilder. --- Adabistan, detta land som inte finns, utgör bakgrund och motor till en flerdelad berättelse med olika huvudpersoner. Här finns diplomaten Kärstin Mordell, chargé d'affaires, buddist och alkoholist och den Irlandsfödde brittiske arbetargrabben och krigsreportern O´Guffin, så den svenske biståndsarbetaren Pontus som är i Adabistan, ditsänd av en dansk professor, som forskar i snuvor och tror sig ha funnit ett botemedel. Pontus skall undervisa unga män så att de kan få visum till Sverige. Väl där skall de utbilda sig till sjukvårdare för att sen återvända för att ta hand om sina landsmäns snuvor. Pontus hustru Hjärtrud hänger med som turist. Hemma i Lerum hade hon bytt ut kiosklitteraturen mot feministiska skrifter och kan därför inte begripa varför hon bör klä sig "huckle". Hennes okunnighet om "de andras" livsvillkor är monumental där hon irrar runt i gränderna i den där staden med sina flyktingläger som kunde ha varit Peshawar eller någon annan drabbad plats i till exempel Afghanistan. --- Historierna, vars innehåll jag bara antytt, knyts så småningom på Short cuts-manér samman till en ironisk, samhällskritisk och lätt otrovärdig konspirationsteoretisk betraktelse över vår absurda tillvaro. --- O'Yeah är ett skrivande fenomen med en ovanlig talang för de mest olika genrer.”

Göteborgs-Posten

”...inte en vanlig enkel thriller – utan snarare en roman som klär sig i thrillerns form men beskriver dagens Mellanösternproblematik... --- Det är grunden till denna halsbrytande geniala enkla roman men ändå skickligt sammanstrålande i både historia och berättelse. Tänkbara scenarier löper över hela romanens alla sidor. Lapptäcke eller konglomerat av spår där våld, hat och solidaritet tvingas att se över varandra och gå in i varandra. --- Romanen är både rik på variationer och formulerar sin vision så att allting i boken till slut fascineras av politikens väsen som både är huvudsak och bisak, beroende på hur romanen utvecklar sig tills formen leder mot slutet av bokens logiska inbrott i politikens realistiska väsen.”

Blaskan.nu

 

“[Zac O’Yeah] är en originell berättare med ett skruvat persongalleri som dras med i häpnadeväckande skeenden. Trots att det snudd på blir för rörigt lyser bitvis satir över medias mellanösternrapportering igenom och Hjärtruds strapatser är både spännande och väldigt roliga att följa.”

IKON1931

 

”Summan av kardemumman är en rafflande fars om diverse idealister i terroristbergen österut: En kvinnlig diplomat, före detta alkoholist och numera buddhist. En inbäddad krigsreporter med en zigg i mungipan, en pyrande i askfatet och en i kaffemuggen. Det flummiga svenska paret som smugglar bakterier. Och en lång amerikan klädd i kvinnotält. Alla komiskt överdrivna, liksom hela intrigen om hur ett nytt världskrig hotar och stoppas. --- Följ med till påhittade ställen som Adabistan, Qabristan, staden Nadir-e-Rozgar och torget Ghulghula Ghamsan! Där hittar du snart britten O’Guffin. Medan ansiktet sjönk mot bardisken tänkte han: ”Att tappa tron på sig själv är sällan så svårt som det verkar.” Det är sådana små hemmagjorda sentenser och mängden av verklighetstrogna detaljer som gör läsningen till en ren fröjd och oförfalskad skadeglädje. Om Guru och Mahatma! visade oss världen, så visar Summan av kardemumman att så här vilt och fräckt kan man skriva. Zac O’Yeah är en ny Povel, en ny Tage, en ny Babben, fast mycket, mycket värre.”

Hudiksvalls Tidning / Dalarnas Tidningar

”Frågan är bara om det inte blir för mycket av det onda. Fruktansvärt är det i varje fall.”

DAST Magazine